Inlägg publicerade under kategorin Drottningflickan - från ax till limpa

Av Inga-Lina - 3 november 2007 22:27

Inga mästerverk kanske men jag jobbar ju efter principen "vad som helst är bättre än ingenting". Har haft en mycket spännande samtal med K. Gick sedan ut och åt middag på en krog i Västra hamnen och tittade på det vackra folket i Malmö, som skiljer sig lite från det vackra folket i Stockholm. Malmöborna är vildare. Romanångesten blommar för fullt och jag är glad att jag är tryggt förankrad hemma hos mina underbara mostrar och inte ränner ute på stan.

ANNONS
Av Inga-Lina - 3 november 2007 12:26

Och det hade jag ingen aning om! Missade det och upptäckte det först när jag skulle gå ut och köpa morgontidningar. Nåväl. I går träffade jag min supertrevliga tarotläserska. Kan man egentligen använda tarotkort som kristen? Naturligtvis inte. Strängt taget är det en synd. Jag ursäktade mig med att jag inte vill veta något om framtiden, utan bara vill förstå den nuvarande situationen, men vi får se vad Jesus säger om det när jag möter honom på andra sidan. Det var i alla fall väldigt fina kort som föll ut, The Sun, Ten of Coins och The Chariot. Dock blev jag varnad för att i brådrasket börja köra över folk i min fina vagn när den fått upp farten. Om en liten stund ska jag ut och äta falafel - och sedan ska jag möta en hemlig inspirationskälla till en av mina huvudpersoner. Möten med denna person ger mig så otroligt mycket energi och laddar mig för lång tid framöver. En egentligen rätt skum del av skrivprocessen....

ANNONS
Av Inga-Lina - 31 oktober 2007 21:57

...och på alla andra ställen. Äventyret med de vitryska nunnorna fortsatte idag. Det bara vällde in folk i deras improviserade kyrkobod och nunnorna höll långa inspirerande föreläsningar om varje ikon, emaljerat ägg och guldmålat rökelsekar i keramik som bytte ägare. Lunch hann vi i alla fall trycka i oss. Mitt i maten fick min man (och tillika chaufför) ett telefonsamtal om att han behövdes som krishanterare i samband med rån, så han stack. Vi åkte alltså hemifrån klockan halvsju imorse och kom hem för en kvart sedan. Jag tror inte jag har varit så här trött sedan jag födde barn senast. Men Gud, vad mycket material till romanen jag fick!!! Det här var ju som ett skänk från ovan: jag skriver en roman om Elisabet som är föreståndarinna på ett kloster där man driver ett behandlingshem. Och så kommer det nunnor till Sala som driver ett behandlingshem. Vad heter deras kloster? Just det, Sankta Elisabets kloster! Vaddå, research???

Av Inga-Lina - 28 oktober 2007 11:49

Lite tröttsamt - ena stunden är jag på topp och ser bara möjligheter, för att nästa stund tappa all energi och inte ens orka röra på mig. Men å andra sidan klarnar mer och mer av strukturen i romanen, och jag förstod igår, när jag tittade på "Brottskod försvunnen" att Mimmi naturligtvis skrämmer skiten ur sin omgivning  - och hon kan tänkas vilja begå självmord för att hon inte vågar bli vuxen och skaffa barn, de kan ju bli lika galna som hon...

Av Inga-Lina - 27 oktober 2007 15:54

...fick jag veta idag är en helgalen väldsomspännande tävling som går ut på att man ska skriva en roman under november månad! Precis vad jag tänkte att jag skulle göra i min ensamhet. Jag anmälde mig och det känns lite roligt. Synd bara att jag missar kick-offen på söndag, men jag kan inte, och vill inte heller, avboka skrivgruppen. Egentligen känns det lite skumt - varför håller jag på och leker så här? Jag är inte amatör utan professionell. Kanske har det med min vision i Göteborg att göra? Jag vaknade klockan tre på natten, då hade det gått två dagar av Bokmässan och jag var urförbannad på förlaget och hela världen. Plötsligt såg jag, eller kände, eller hörde ett tydligt budskap: Detta är ju bara en lek. Då släppte all ångesten, oron, missnöjet. Jag kunde bara skratta åt hela grejen med mitt otillfredställda ego. Och nu fortsätter jag alltså att leka:)

Av Inga-Lina - 26 oktober 2007 12:28

Helt plötsligt gick det upp för mig vad jag ska uppnå med att skildra relationen mellan Elisabet och hennes dotter! Det handlar naturligtvis om att som förälder slits man mellan att å ena sidan vilja ha sina barn mycket nära sig känslomässigt - och å andra sidan vilja att de ska bli lyckliga på sina egna villkor. När barnen är små är de fullständigt beroende av föräldrarna och jag misstänker att föräldrar kan njuta av det och sedan ha svårt att acceptera när barnen får egna tankar, skapar en egen inre värld med egna preferenser, som föräldrarna inte kan ha kontroll över. Sedan kastar barnen loss även fysiskt, flyttar ut och blir ihop med främmande människor, och bryr sig mer om dem än om någon annan. Elisabet är ju ledsen när hennes dotter åker till Israel, gifter sig med en ultraortodox och bosätter sig på Västbanken. Sedan när dottern kommer hem finns det tillfällen när Elisabet vill få Rebecka att stanna i Sverige. Men på slutet måste hon släppa henne! Helt! Och acceptera dotterns rätt till ett eget liv, väsenskilt från modern, ett liv där de kanske inte ens kan umgås, men som ändå är hennes eget. 

Av Inga-Lina - 21 oktober 2007 21:30

Mimmis mamma är en känd läkare och kontroversiell debattör. Jag har plockat lite med vilka åsikter hon skulle kunna driva, helst provocerande sådana.

Många sjukdomar har, liksom djur- och växtarter, sina särskilda nischer. När de rätta omständigheterna är förhanden kan sjukdomarna blomstra, för att sedan tyna bort när villkoren för sjukdomarnas existens inte längre finns kvar.


Av Inga-Lina - 20 oktober 2007 22:42

Nej, vi har inte diskuterat vad som har hänt. Det gör man inte på ett kloster. Man försöker inte begå självmord heller. Här arbetar man och ber och förströstar på Gud i övrigt.Vi var sju systrar i huset just nu, mig själv inräknad.Jag var klostrets husmor. Föreståndare. Abbedissa.Syster Ingrid hade varit med ända från starten på sjuttiotiotalet, långt innan jag kom hit och tog över rodret.Den förra husmodern, moder Cecilia, bodde kvar på klostret – rullstolsburen och en aning dement, men andligt mer frimodig än någonsin.Syster Lydia kom ett år före mig, det vill säga för sju, nej – åtta år sedan.Syster Veronika avlade de eviga löften för bara fem månader sedan.  Syster Fransiska och syster Hildegard hade anlänt från ett systerkloster i Indien så nyligen att de ännu inte kunde ett ord svenska. De hade skickats hit på min begäran. Vi behövde all hjälp vi kunde få.Det krävde oerhört mycket tid och kraft att driva ett behandlingshem för psykiskt sjuka kvinnor. De indiska systrarna skulle hjälpa oss med trädgården och köket och kapellet – för att inte tala om bageriet! Att leva klosterliv är sannerligen ingen dans på rosor och långt ifrån en sinekur. Alla föreställningar om ett stillsamt liv fyllt av andliga funderingar kommer på skam.Här på Alvika sliter vi och ligger i från fyra på morgonen till nio på kvällen när vi äntligen stupar i säng. I alla fall de av oss som inte har nattjour. Varför?                      Ja, säg det.Ombyggnaden av den gamla herrgården hade verkligen kostat oss tagelskjortan.Vi bestämde oss för att ta emot gäster för att vi ville dryga ut kassan.Sedan gav det ena det andra. Socialförvaltningen hörde av sig och bad oss ta emot en av deras klienter som hade så kallad dubbeldiagnos. Vi lovades rundlig betalning. Kvinnan var tablettberoende och psykotisk och hennes psykoser var religiöst färgade. Hon ville själv komma till just oss. Vi tog hand om henne och hon blev frisk, tillräckligt frisk för att få jobb och bostad. Ryktet om vår kompetens spreds i grannkommunerna. Snart var vi överhopade med brev och telefonsamtal från desperata socialsekreterare som letade efter ställen att placera sina besvärliga klienter på. Marknaden för våra tjänster verkade vara omättlig. Och vi föll för frestelsen. Visst talade vi om Jesu kärlek och att hjälpa de svaga och visst menade vi det vi sa. Fast om vi inte hade varit i desperat behov av pengar hade vi aldrig låtit verksamheten svälla till var den var just nu: fyra vårdplatser med tillsyn dygnet runt.

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Inga-Lina med Blogkeen
Följ Inga-Lina med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se