Läser morgontidningarna på papper, och kvällstidningarna på nätet. Måste hålla mig uppdaterad, förstås. Kollar mejlen en gång i timmen - vem vet, någon uppdragsgivare kanske behöver få tag i en. Läser en rysk bok om Stalintiden - som inspiration till mitt eget romanprojekt. Funderar på intrigen i romanen. Borde lägga in en biperson till, men vem ska det vara? Någon i Tasjkent. Vad hände egentligen i Tasjkent på 1950-talet? Måste kolla! Kapitlet jag håller på med nu går oändligt långsamt, är skrivet i barnperspektiv, och jag försöker baxa in barnen i huset där de ska möta sin okända storasyster. Nu har de kommit så långt som till grinden. Vad katten händer med min artikel som jag skrev i helgen? När kommer den in, egentligen? Oj, telefonen ringer. Jag ska ju till Bibliotekens vänner i Kista idag och prata om mitt författarskap! Tur att jag bor så nära. Pratar i en timme, får tulpaner och kan fakturera en blygsam summa. Kommer hem, försöker få min huvudperson in genom grinden. Varför ska prosa gå så långsamt? Och snart är det midnatt...