En lite annorlunda ingång till bråket om böckerna Asyl och Gömda läste jag om här.

Säljargument för romaner brukar vara: språk, gestaltning, karaktärsteckning, psykologisk trovärdighet, graden av påverkan på läsarna.

Men det starkaste/enda säljargumentet för böckerna Asyl och Gömda var att de byggde på verkliga händelser. Det var rätt säljargument, och försäljningen gick väldigt bra.

När det nu verkar som att händelserna inte riktigt motsvarade verkligheten vill vare sig författaren eller förlaget ta sitt ansvar inför läsarna.

Tvärtom är det läsarna som nu dumförklaras eftersom de inte kan skilja en dokumentärroman från en sann historia, inte kan orientera sig bland de litterära genrerna...

Med tanke på att böckerna hade arbetarkvinnor som sin främsta målgrupp får författarens och förlagets litterära lektioner en obehaglig bismak av klassförakt.

En anmälan om falsk marknadsföring kan kanske räta ut en del frågetecken - och i förlängningen väcka en bra litterär debatt.

Under tiden lekte Job i lugn och ro

På dagis med sina kompisar.

Plötsligt kom en fröken fram

Och var alldeles blek i ansiktet.

Hon sa: Dina föräldrar är här.

Konstigt, tänkte Job, det är inte dags att gå hem än,

Varför kommer mamma och pappa

För att hämta mig redan?

När Job kom ut i kapprummet

Såg han att mamma och pappa var alldeles rödgråtna.

De berättade att huset hade brunnit ner.

Och alla mina leksaker, frågade Job, vad har hänt med dem?

Jo, de har också brunnit mer.

Job satte sig på bänken och blundade.

Gud, sa han, jag har inga leksaker kvar.

Men allt jag någonsin haft har jag fått från dig,

Och om du vill ta tillbaka det är det helt okej.

Du och jag är fortfarande vänner.

Men jag tycker ändå att det du gjorde

Var orättvist. Jag har alltid varit din vän,

Aldrig varit dum mot någon.

Jag tycker att du ska be om ursäkt, Gud.

Job hade tre bästisar på dagis,

Och när de hörde vad som hade hänt

Kom de genast springande

Och satte sig bredvid Job på bänken i kapprummet.

När de hade hört vad Job hade sagt

Blev de lite oroliga. Får man prata så till Gud?

Säg inte så, Job! Du har säkert gjort något dumt

Och det är säkert därför dina leksaker brann upp.

fortsättning följer...