Alla inlägg den 4 januari 2008

Av Inga-Lina - 4 januari 2008 19:06

Ja, det beror på hur man ser på saken. Min idé om att jag skulle ha arbetat klart med romanen till årsskiftet visade sig vara skrattretande orealistisk. Som en sovjetisk femårsplan under stagnationsperioden, ungefär. Dock har jag kommit ganska långt och har ännu ej, i likhet med Polen, förlorat hoppet. Här kommer i alla fall ett passage som jag är ganska nöjd med:


Elisabet

Jag var en spillra när jag kom till klostret, en garnnysta av skuld och skam, av ensamhet och ångest. Jag var inte ens kristen när jag kom. Men moder Cecilia som var husmor då välkomnade mig förbehållslöst. Hon hade sett vem jag var, vad Gud hade menat att jag skulle göra. ”Du är den borna ledaren”, sa hon och jag kunde inte låta bli att skratta bittert. Levi var ledaren, har alltid varit. Han ledde vår lilla familj och när han dog stod jag handfallen, övergiven, utan mening i livet. Jag hade levt för honom och nu var han död, jag hade inget längre att leva för. Nu fick jag höra av den gamla kvinnan att jag var en boren ledare. Vilket förmätet önsketänkande! Moder Cecilia sa:

”Du tror att en ledare rider med fanan högt i hand och segerrop på läpparna framför sin här? Så naiv du är, lilla vän. En ledare är den som har  förmågan att tala om för folk åt vilket håll de ska gå och varför, och en ledare vet dessutom när det är dags för henne själv att stanna upp och vända om.” 


ANNONS
Av Inga-Lina - 4 januari 2008 18:40

Forskare från Umeå varnar i dagens DN:


...när kvinnan blir huvudförsörjare, vilket oftast blir fallet när kvinnan tjänar mer (...) så rubbas bilden av hur saker och ting bör vara. Mannen kanske tappar självkänslan och mår allt sämre, och kvinnan börjar se ner på sin man. Hursomhelst illustrerar resultaten att en upplösning av traditionella könsroller kan innebära påfrestningar som i slutändan leder till ökad risk för separation.


Jaha. Och jag som har bjudit min man på ett sabbatsår i femtioårspresent -inte visste jag att jag sågar den gren som hänger ovanför gropen jag gräver! Sedan september förra året är jag ensam familjeförsörjare, och då är vi ändå en barnfamilj i hyresrätt utan en krona i besparingar. Oroligt ser jag mig omkring och letar efter tecken på påfrestningar, orsakade av denna upplösning av traditionella könsroller. Än så länge verkar allt vara lugnt. Mannen håller som vanligt koll på barnens skolgång och jag knackar som vanligt vidare på mitt blankslitna tangentbord. Hur kommer det sig? Tja, man kan ha olika teorier. Jag har djup respekt för män - i deras egenskap av män, inte för något de presterar. Konstigt vore det annars - jag är gift med en man, har fött tre söner och äger en hankatt. Och jag tror att den inställningen hjälper mig att vara jämställd. Var sak på sin plats, skridskorna i isskåpet. Jämställdhet i arbetslivet och i familjen - och ödmjukhet i hjärtat. Alternativet är orättvisa i vardagen - och bitterhet i hjärtat.


Pazoop Aramis


Värd all respekt

ANNONS

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4 5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25 26
27
28 29 30
31
<<< Januari 2008 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Inga-Lina med Blogkeen
Följ Inga-Lina med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se