Alla inlägg den 18 november 2007

Av Inga-Lina - 18 november 2007 22:58

Läste precis dagens inlägg. Frågan är aktuell för mig också nu. Så här resonerar figurerna i Drottningflickan:

– Tja, sa Ludvig, ett av problemen här är till exempel att vi kristna i princip inte får lov att begå självmord. Då våldför vi oss på skapelsen och inbillar oss att vi råder över liv och död. Vi leker Gud.                      Hans uttalande var så vansinnigt att jag baxnade. Elisabet såg ut som om Ludvig precis fällt en intetsägande kommentar om vädret.                      – Är du seriös? frågade jag upprört. Vadå inte får lov? Alla har väl rätt att välja. Gör man den bedömningen att ens liv inte är värt att leva, då får man väl göra något åt saken. Jag menar, det är en annan sak om man har barn och så, men om man är ensam och det är ändå ingen som bryr sig, då får man väl göra vad man vill! Vadå kristen, vad är det för speciellt med det? Är man slav då kanske? Har man ingen fri vilja?                      – Kära någon, sa Ludvig, ta det lugnt. Vad jag säger är att som kristen bör man alltid hålla fast vid hoppet. Att misströsta är en synd.
ANNONS
Av Inga-Lina - 18 november 2007 22:51

Jag har nog bestämt mig för att fortsätta. Tack, Maria! Min man har också peppat mig hela dan - gick iväg och köpte en rosa flanellpyjamas till mig, och ett par rosa sovstrumpor! Allt överlämnades i ett hårt packet med en flott röd rosett om!

Nåja, som man säger på ryska, "har man kallat sig själv för en riska får man krypa ner i svampkorgen". Har jag kallat mig själv för författare får jag väl göra bort mig.

ANNONS
Av Inga-Lina - 18 november 2007 15:05

Precis när jag var på väg in i depressionens djupaste hål kom gårdagens recension av Mirakelkuren från Arbetarbladet i Gävle. Någon som förstår - det är allt som behövs för en författare. Jag undrar - är alla mina kollegor lika manodepressiva, eller som det heter nuförtiden, bipolära, som jag? Saknar jag fullständigt självkänsla och behöver städnig bekräftelse för att hålla mig flytande? Är recensionen ett tecken på att jag ska fortsätta? Denna skrockfullhet - är det personligt eller något jag delar med andra inom skrået? Frågor, frågor, frågor...

Av Inga-Lina - 18 november 2007 14:04

Det känns så, och jag somnade med den tanken igår. Det jag skrev tyckte jag var kverulantiskt, befriat från mening, kärlekslöst. På morgonen fick jag i och för sig ett gulligt peppningsbrev från NaNoWrimo, undertecknad Neil Gaiman, där han menade att just den reaktion var naturlig under just den fasen av skrivprocessen, och det var ju hemskt sött och omtänksamt, men jag är fortfarande dyster. Varför lägger jag inte bara ner och undervisar istället och pillar med mina krönikor och recensioner, för det är ändå det jag får störst uppskattning för. Romanskrivandet har hittils bara gett mig stress, huvudvärk och konflikter, mycket litet av processen har egentligen varit roligt. Mirakelkuren var kul fram till det skulle till tryckeriet. Jo, visst var det fint med Tysklandsförsäljningen, men samtidigt väldigt abstrakt. Jag är så oändligt trött. Nej, jag bestämmer inget idag utan fortsätter att känna efter lite till.

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< November 2007 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Inga-Lina med Blogkeen
Följ Inga-Lina med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se